Johanna Angelica Pettersson

Dagarna går fort. Tänk om det kunde gå lika fort att tapetsera också. Men denna vecka kommer i alla fall lägenheten att bli helt klar. Imorgon åker vi ner till Karlstad för att köpa en säng, vitrinskåp, bokhyllor och en soffa. Sen får jag inhandla resten vid nästa lön i juli. Men nu är jag i stort behov av att först och främst hitta en säng (vilket jag har) och soffa, vilket är lite svårare. Funderar på två styckena från Mio, men jag har ingen lust att behöva delbetala. Jaja. Slutar jobbet om 5 minuter och sen är det bara att bege sig till nästa jobb. Börjar känna att jag arbetar nu. Har fått flera egna klienter och familjer. Än så länge är det lika intressant men det är mycket att hålla koll på. Som man verkligen måste komma ihåg. 

Johanna Angelica

Har just haft lunch. Bara en och en halv dag kvar så är man ledig i hela tre dagar. På förmiddagen har jag suttit och dokumenterat och nu på eftermiddagen har jag två inbokade besök. Som medhandläggare. Imorgon har jag mitt första egna besök. Får hoppas att det går bra. Kommer att vara så nervös. Om de nu kommer vill säga.

Igår började vi dra tapeter jag och min lillebror. Tapeterna sitter verkligen fast. Går bara att dra småbitar. Jag hoppas att det går att tapetsera på den gamla tapeten. Så idag efter jobbet är det bara att fortsätta för på fredag måste i alla fall det stora rummet vara klart eftersom jag har tänkt flytta in då. Bråttom bråttom. Men jag ser riktigt framemot då allt är klart och då lönen kommer så att man kan åka ner till Karlstad och inhandla möbler. Kommer troligtvis vara mycket fattig denna sommar.. och september månad.

Johanna Angelica

Så hungrig. Tur att man ska får gå på lunch nu. Dagarna går otroligt fort här och jag lär mig nya saker varje dag. Dock inte allt eftersom viss informationen har en tendens att åka ut ur andra örat på mig. Av någon anledning. Igår var jag iväg på tre hembesök, två av dem med tolk. Första gången jag skulle prata via tolk. Gick inte bra kan jag säga. Gav mobilen till min kollega istället. Efer lunchen ska jag sätta mig och skriva ihop min första aktualisering, får la se hur det går, och sen skicka iväg ett datum och en tid för mitt första besök. Hur ska detta gå egentligen?!

Just det, igår var jag in på styrkan och skrev in mig så nu kan jag börja träna igen. Som kommunarbetare fick jag dessutom 50%. 212 kr i månaden. Ska bli riktigt kul i alla fall, framför allt skönt!

Till helgen blir det kanske en tripp ner till Karlstad för att titta på tapeter, golv och andra saker till lägenheten. Har inte riktigt bestämt mig för vilken jag ska ha men det lutar åt lägenheten som ligger i porten brevid där jag bodde tidigare.

Nu: Lunch

Johanna Angelica

En dag kvar på helgen. Kanske lite till om man ska vara noga. Fick i alla fall sova ut idag vilket var mycket uppskattat. På torsdag efter jobbet. Jobbet. Känns fortfarande lite konstigt att skriva det. Men för att komma till saken så var jag upp till mamma på kvällen och blev examensfirad. Bättre sent än aldrig som man brukar säga. Fick mammas underbart goda smörgåstårta och till efterrätt blev det glass, jordgubbar med maräng. Blev en mysig och trevlig kväll tillsammans med delar ur släkten.

Igår jobbade jag fram till halv 5. Tro det eller men jag var siste man ut ur byggnaden. Satt mer eller mindre i telefonen hela dagen och försökte få information gällande en klient och dennes situation. Efter det var jag iväg och kollade på en lägenhet. En hel del jobb behövs där kan jag säga. Så nu måste jag bara välja vilken lägenhet som kommer att kosta mig minst.

Gissar på att jag kommer att få mer att göra på jobbet nu på måndag. Mer egna klienter och så. Måste ju komma igång så att jag lär mig. Just nu sitter jag hemma hos pappa och Lillian. Har fått mig en räkmacka med ägg. Riktigt gott kan jag lova. 
 

Johanna Angelica  

Andra dagen på jobbet. I det verkliga livet. Känns fortfarande lite konstigt att skriva. Inte riktigt van än. Min första dag var ganska lugn. Fick lite papper som skulle läsas igenom, sen fick jag min inloggning till datorn samt procapita som vi använder oss av här. Idag har jag gjort min första pärm, ensamkommande flyktingbarn heter den, igår fick jag reda på att jag även ska jobba 50% med det. Som ni kanske har förstått så ingår det en hel del i det här arbetet: barn & familj, ungdomar (21 år), familjerätt, adoption, familjehemsplaceringar och ensamkommande flyktingbarn m.m. Känns som om jag kommer att kunna söka vilket jobb jag vill efter detta. En hel del, framförallt bred kunskap. Men allt känns än så länge bra. Jag trivs.


Johanna Angelica

Har varit med halva släkten på dop idag. Min moster döpte sin dotter, min kusin, i Ekshärads kyrka. Lilltjejen sov under hela ceremonin - riktigt fint var det i alla fall, dock lite för mycket snack om Gud och alla andra där uppe. Tycker att det där snacket förstör lite faktiskt. Efter dopet bjöds det på en riktigt god smörgåstårta och efteråt fick vi kaffe och tårta. 
 

Min moster och sen Sarahs tillsammans med sina gudföräldrar

Sarah tillsammans med prästen

Irené, Cecilia med Sarah och morfar

Imorgon ska jag iväg och titta på två lägenheter i samma område som jag bodde i innan jag flyttade upp till Östersund. Sen på tisdag börjar mitt nya liv - välkommen in i "jobbvärlden".


Johanna Angelica

Nu har det gått några dagar sedan man tog examen uppe i Östersund, men jag kan fortfarande inte riktigt förstå att jag är utbildad socionom. Att jag har bott och studerat i Östersund i 3½ år. Inte för att det har känts som en lång tid utan för att tiden har gått så otroligt fort. Minns min första dag, min första vecka där uppe som om den vore igår. En vilsen Hagförsing som inte en jävel förstod. Den första terminen var lite svår, många frågetecken, många "va?" och "ursäkta?". Under min studenttid har jag träffat många nya människor; människor som har kommit att bli nära vänner och som alltid kommer ha en plats i mitt liv och hjärta men också vänner som jag glidit ifrån. Jag har växt som person och min blyghet har släppt mer och mer för varje år som har gått uppe i Östersund, jag har vågat att prova på nya saker, jag har även växt som person och jag har lärt känna mig själv på ett bättre sätt.

På lördag den 28 maj hade vi i klassen examensmiddag uppe på universitetet. Kvällen började med mingel på Oscars (skolpub) och sedan fick vi avnjuta en trerätters middag - riktigt god mat. Under middagen var det tre personer som höll tal, och ett av dem var riktigt fint och hjärtgripande. Efter middagen gick alla vidare till Oscars igen för att fortsätta festandet och dansandet. Det var lite tråkigt att vissa ur klassen gick vidare ut men det var ändå förståeligt då stämningen inte var allt för rolig i början - det tog ett tag innan festandet kom igång. Kvällen avslutades med en 20 minuters efterfest - jag var så otroligt trött och klockan var faktiskt 03 på morgonen. Kom i säng två timmar senare efter en massa tjejsnack - och sova fram till halv 2 dagen efter.

Själva examensdagen började med en champagnefrukost uppe på universitetet - en inbjudan från lärarna. Vår psykologilärare och en annan lärare höll tal och sen sjöng alla lärarna från instutitionen Jämtlandssången för oss studenter. Riktigt mysigt och fint av dem. Vid 12- tiden kom mamma och Lennart upp och då packade vi in allt i bilen och sen bar det av mot kyrkan. Det var faktiskt första gången som jag var in i storkyrkan i Östersund - bättre sent än aldrig som man brukar säga. I kyrkan höll rektorn ett tal - lyssnade inte så noga men det var säkert ett fint tal, efter det sjöng skolkören för oss (inte bra alltså..). Det var fyra eller fem program som satt i kyrkan och alla ur samtliga klasser fick gå upp en och en för diplom - och sen en gruppbild på det som släkt och familj fick komma upp och ta. Min klass var helt klart störst. Kände mig nästan lite känd då allas släkt och vänner kom för att ta kort på oss - paparazzi.  


Jag och Bita på minglet innan middagen

Mingel: Linda, Linn, Jennie, Elin, Josefin, Karoline och Maria

Mingel: Mattias, Jessica, Maria, Anna, Daniel, Petra, Daniel och Magnus

Under middagen

Elin (tjejen som har fixat allt) håller tal

Ann- Louise håller tal

Alla var djupt koncentrerade på maten

Carol, Sherry, jag, Bita, Jina, Anna och Salem

Dans

Marlené, Mickaela, Linda, Rebecka och Cecilia

Daniel, Mattias, Pontus och Magnus

Värmlandsgänget: Mattias, Marie, Saman, Jennie och jag

Champagnefrukost på skolan tillsammans med lärarna från instutionen

Vår psykologilärare håller ett (konstigt) tal för oss

Vår lärarare i kris & trauma håller ett fint och inspirerande tal

Lärarna sjunger Jämtlandssången för oss studenter

Mittuniversitetes rektor håller tal (mycket inspirerande)

Klassbild i kyrkan (tänk att vi alla klarade oss)

Gruppbild

Fan vilken tid man egentligen har haft där uppe i Östersund - även om man ibland har önskat att man kanske kunde ha gjort lite mer tillsammans med vännerna, men även andra ur klassen. Tack för denna tid allesammans och lycka till med allt ni tar för er i framtiden.


Johanna Angelica